Presentazione di PowerPoint
Transcript
Presentazione di PowerPoint
MACIA CE DISH MARTONESHI ( La gatta che si voleva sposare) Ins. Maria Belluscio C’era una volta una gatta in età da marito. Era rimasta sola a casa perché i suoi genitori erano morti e le sue sorelle si erano già maritate. Decise di incominciare a preparare il suo corredo e iniziò a ricamare le lenzuola. Ogni giorno seduta sul davanzale della finestra ricamava e pensava al suo sposo. Speriomj sa sode shekon ndegnarj. Un giorno passò di lì una pecora che le chiese: Ndrikulla maca kush rrja pret atje mbj Kat shkon, do o neng do, kush kat me vuan kurore, u jam ashtu e lezem, e heshen, e holle. “Ce me do mua, ndrikulla maca? Shihe ce bukura brine te gelata e te shtrembura ce qollem te ballet” ! Eme te shohe, nani, si ishte voxha jote? Pupu pupu, jo,jo, jo isht shume e varte e helmuma e u neng te gjegjem kur dethen natenet e mbillen deren me varrei. Beee… beee.. Beee… La pecora se ne andò e dopo poco passò un gallo con una cresta dritta e rossa. Ajri ketu i mire e i embel, se kur-ndi Krishti thote- u vete kurore, jam plot me fuqi pe gjith shurbiset e shpise e te familes” Si e shkone kumara e mire, ce ere shtje atje Jo, jo jo ishte shume e trasse e ngurte e me tremben gjith gjitonine; ec. e gjei njeter nuse mbrenda horen jote. Pestana, ce me do mua? Gjeghe di ca..chicchirichì! chicchirichì! chicchirichì!!! Verso sera passò un maiale grande e nero che si rotolava nell’erba secca. Rivolse lo sguardo verso la gatta e le disse: Kumba derku, faqa jme ishet e bardhe e prufumuma, nate e djte, venerej qelbesiren e satrote. Kur e lane faqen, ndrikulla maca? Shembria Kustandinopulet e bakuma, e ki kushe isht mostri Frankestain? Ce tremsire; jo, jo jo shi ku kat e vece a leshe, ec ta grutet nga Nguret e zeze, jane kaqe derka atje mbi. Asthu thua? Ndi ke pelqime, pestana, do me martoshe mua? Gjegje si te flas e eme nje puthe:: gronf, gronf.. gronf.. Ormai era pomeriggio e la gatta era nervosa perché non trovava nessuno che le piacesse. Dopo un po’ passò un allegro asinello che le disse: Je nje buker gaidhur ma da gjegjem voxhen, thuam dj fjale. Uèj, ci maca ce merr frishkun atje larte, ce thuhet, kur da martneshi? Mos rri e vetem, e vetem, ce mos me do mua per te shoke? Ce te bakofshe Shen Tanasi ta Stakati, me ket voxhe me pata rusen poshte gjthsei. Jo, jo jo neng je pe mua, fare ndut !! Ih ho.. Ih oh.. I giorni passavano e la gatta continuava a ricamare. Improvvisamente spuntò un tacchino che si rigirava e faceva la ruota. Ndrikulla maca xora se zotrote da vec nusa; ndi ishte ashtu, me do mua pe dhender? Zoterju me pelqen shume ma ndi kat te thome ej, kat te gjegjem e pare si flet. Glu…glu…glu!!. Per nder te Krishtet, te foluaret jote me halmon kaq kaq sa me vjen te klla. Jo, jo jo neng da jeme nusja jote. Verso sera,la gente saliva dalla strada, e vicino alla casa della gatta un lupo che era uscito dal bosco perché aveva fame alzò la testa verso la gatta e le disse: Pse me rrefin ndut mua keto deskursa? Ce me mora pe nje xanxan ? Ndriqulla maca ce bukure faqa ce qej mbi ate parathira ; mos di ndonjeri ce do me martone mua ? Mbe ki nga vjen frisku frishku ma keto fjale; verteten u ja taksa njeteret, ma em te shoh si flet zoterju?! Uhu… uhu…uhu… Pe gjth Shejteret e Pregatorevet, e ce isht kjo lanje, jo, jo jo tj neng je pe kembet jma Dopo pochi attimi, la gatta vide che da dietro il Convento passava un bel pavone con le piume tutte colorate e tra sé e sé pensò: E ce gjth sod vjen ketena keto kampiunaria? Kumba pavun mos penxo ta mit jme, ce ben ktena poshet ma ket mot ashtu i ngrohte? Oj kumara maca ce neng jane mi e prane e prane? Ti,kumba pvun neng ke propria ku’t penxosh; ma haremo nje menut, pat me gjegjesh pak fjale. Te verteten, u ka nje zelji e madhe e madhe, u te dua mire, u te dua pe nusa, ce me do mua? Si flet zotrote, me dridhet ndut lekura e gjith dhembet te kalbeta ce kam; jo, jo, jo ti neng jei pe mua. Kumara cru..cru..cru..cr u..!!! Era arrivata sera e la gatta stanca andò a dormire. Il giorno dopo verso mezzogiorno dallo Scescio saliva un cane che si fermò sotto la finestra della gatta che aveva in un gola un bel nastro rosso. Il cane si avvicinò piano piano e le disse: Ndrikulla maca ndi neng ja taksa edhe ndojeteret, u disha te martonesha me zatrote, thume ej pestana! E ce jam ta markati Shen Ndres pe kush vej e vjen nga keto vende? Mos ben shume mosa, nani ndrikulla maca, ndimos neng vuhesha gjth anduletuma ta ajo parathira. Gjegje si flas: bau..bau..bau.. Ce isht kjo ngerm, me pate cenon ndut barkun sod, jo, jo, jo vrite ndonjeter! Verso sera, passò da quelle parti un topino che guardò timidamente verso la finestra dove era affacciata la gatta e le chiese: Gjegja sa da martoneshe me do mua? Beh, nga qo parathiren shkun njrella! Eljgh neng je , si ishte voxha jote? Zii..ziu…zi i.. Menumale gjeta nj ce me pelqen. Hip larte sa preparome matremoniene.. Il giorno dopo si sposarono ed organizzarono una bella festa invitando parenti ed amici. U nani kat veta ta mesha. Ti rri atindu ta poca prane zjarren, ashtu kur vinje ta shpie vuhemi ta triza e hami bashka. I giorni passavano e i due erano felici. Una domenica mattina, come sempre, la gatta doveva andare a messa e prima di andare disse al topo: Ei ei maca jme, pce jo? Al ritorno dalla messa la gatta chiama il topino: Zoti miu, zoti miu, ku jei? Zoti miu, zoti miu, ku jei? La gatta si guarda attorno, di qua e di là. Si avvicina alla pignatta e con stupore e dolore vede il suo sposo morto stecchito. Pupu, pupu ce uaie ce shkova sod ta kjo shpie|| Pupu, pupu si kat benje vetem vetem! Prese il topo e se lo mangiò. Da allora i gatti continuano a mangiare i topi. FINE